Trädgårdsanläggning i Skärsätra – klätterväxter och spaljéer

Klätterväxter löser problem som inget annat gör: de täcker en yta utan att ta golvyta, de ger höjd på ett par säsonger, och de kan mjuka upp en vägg eller en avskärmning som annars är hård.

Men de klättrar på helt olika sätt, och det avgör vilket stöd de behöver. Vissa slingrar sig runt något smalt. Vissa har klängen som griper. Vissa har häftskivor eller rötter som fäster direkt i underlaget utan stöd alls.

Den sista gruppen är den som ställer till mest. En växt som fäster direkt i en fasad går inte att ta bort utan att lämna märken, och den kan söka sig in under paneler och i sprickor.

Det andra som avgör är vikten. En etablerad klätterväxt väger förvånansvärt mycket, och en spaljé som satts upp med tanke på plantans storlek vid planteringen kommer att lossna om några år.

Begär kostnadsfri offert →

Detta ingår

Val av växt efter klättersätt och läge
Stöd som matchar hur växten klättrar
Infästning dimensionerad för växtens slutliga vikt
Luftspalt mellan stöd och fasad
Möjlighet att ta ner spaljén för fasadunderhåll
Bedömning av växter som fäster direkt i underlaget
Genomgång av beskärning och skötsel

Så går det till

Klättersättet

Slingrande, klängande eller självhäftande. Det avgör vilket stöd som behövs.

Stödet

Vajrar, spaljé eller nät. Det ska passa växten, inte tvärtom.

Vikten

Infästningen dimensioneras efter växten om tio år, inte efter plantan i krukan.

Luftspalten

Ett stöd som sitter ut från väggen låter fasaden torka. Det är avgörande på trä.

Nedtagning

Spaljén ska gå att fälla eller lyfta ner när fasaden ska målas.

Trädgårdsanläggning Skärsätra i hela Lidingö

Att spaljén ska gå att ta ner är den detalj som avgör om växten och huset kan samsas i decennier. En fasad ska målas eller underhållas med några års mellanrum, och en etablerad klätterväxt som sitter fast på en fast monterad spaljé betyder att man antingen klipper ner växten helt eller hoppar över den delen av fasaden. Båda alternativen är dåliga. Ett stöd som är gångjärnat nedtill eller som hänger på krokar går däremot att fälla ut eller lyfta av med växten kvar, och sedan sättas tillbaka. Det är en enkel konstruktion och den ska bestämmas innan växten sätts, inte när fasaden ska målas. Det andra är luftspalten. En klätterväxt tätt mot en träfasad håller fukt mot panelen och hindrar den från att torka, och där börjar rötan. Ett stöd som sitter några centimeter ut från väggen låter luft passera bakom växten och löser hela frågan. På puts och tegel är frågan mindre men principen densamma. Det tredje är växterna som fäster själva, med häftskivor eller klängrötter. De behöver inget stöd alls, vilket låter praktiskt, men de går inte att ta bort utan att lämna märken och de kan söka sig in i springor och under paneler. På en putsad mur kan de vara utmärkta; på en träfasad är de sällan rätt.

Vanliga frågor

Behöver alla klätterväxter en spaljé?

Nej. Vissa slingrar sig runt något smalt, vissa har klängen som griper, och vissa fäster direkt i underlaget med häftskivor eller rötter och behöver inget stöd alls. Klättersättet avgör vilket stöd som krävs.

Kan man låta växten fästa direkt i fasaden?

På puts eller tegel ibland, på trä sällan. En självhäftande växt går inte att ta bort utan att lämna märken och kan söka sig in i springor och under paneler.

Hur kraftig ska infästningen vara?

Dimensionerad efter växten om tio år, inte efter plantan i krukan. En etablerad klätterväxt väger förvånansvärt mycket, särskilt blöt eller snötyngd, och en underdimensionerad spaljé lossnar just då.

Varför behövs luftspalt?

För att en klätterväxt tätt mot en träfasad håller fukt mot panelen och hindrar den från att torka – och där börjar rötan. Ett stöd några centimeter ut från väggen löser hela frågan.

Hur målar man fasaden sedan?

Bara om spaljén går att ta ner. Ett stöd som är gångjärnat nedtill eller hänger på krokar kan fällas ut eller lyftas av med växten kvar. Det ska bestämmas innan växten sätts, inte när fasaden ska målas.